Andelshandeln blev ett kaffedoftande hus

Det gamla tegelhuset i småhusområdet avviker från omgivningen. Husets trivsamma terrass pryds av vackra narcisser. I dörren står Marja Tamminen och hennes bedlingtonterrier Iines. Hon ber oss stiga på och serverar gammaldags pannkokt kaffe.

"Ibland tror människor att vårt hus är ett kafé", säger hon.

Marja Tamminen är en av invånarna i Elantos gamla handelslag i Baggböle. Andelslaget Elanto verkade i Helsingfors under åren 1905–2003. Efterföljaren HOK-Elanto uppstod när Elanto och Helsingfors Handelslag fusionerades år 2004. När det begav sig hade Elanto tre affärer på Lepolavägen: Träbyggnaden inhyste en speceriaffär och i tegelbyggnaden verkade en mjölkbutik och en köttaffär. Marja Tamminen bor i den forna mjölkbutiken.

I slutet av 1980-talet sålde Elanto husen varefter de byggdes om till bostäder. I dag inrymmer tegelhusets tre våningar sammanlagt sju bostäder.

Kontinental stämning

Innanför ett av de stora före detta skyltfönstren, som släpper in livgivande ljus  i bostaden, har hunden Iines en bädd.

"I vårt förra hem kunde Iines inte titta ut, men det nuvarande arrangemanget gör att hunden kan betrakta världens gång medan jag jobbar", säger sjukskötare Marja Tamminen.

Hennes 56 kvadratmeter stora bostad inrymmer ett rum samt kök och alkov. Hon flyttade in i huset sommaren 2014. Bostaden hade renoverats av de förra invånarna. Det enda som skvallrar om lokalens ursprungliga användningsändamål är de stora skyltfönstren. Den personliga bostadens inredning går i naturfärger och golvet täcks av vackra marmorplattor. I bakgrunden hör man medryckande spanska toner.

"Bostaden och hela huset för tankarna till kontinentala Europa", säger Marja Tamminen och tar en klunk kaffe.

En av bostadens ingångar finns på den vackra terrassen och inne i bostaden möts man av spännande detaljer så som oväntade insänkningar.

Bekant för den äldre  generationen

Under sina rastningsturer med hunden Iines har Marja Tamminen pratat med områdets äldre damer som minns när Elanto verkade i huset.

"Vid dörren stod en bänk på vilken kunderna väntade på sin tur. Expediterna hämtade mjölk och smör i butikens förråd som i dag är mitt kök", säger hon.

Marja Tamminen stortrivs med sitt liv i den gamla butiken.

"Huset är unikt och vackert. Jag beundrar det varje gång jag kommer hem", säger hon.

Rödteglen gör huset från år 1928 till en pärla. På 1920- och 1930-talen använde Elanto tegel som byggnads­material i sina hus för att skapa en enhetlig och modern framtoning.

Historiens vingslag

Marja Tamminen har inrett sin bostad med hänsyn till gångna tider. I köket står ett vackert gammalt bord och en antik symaskin från hennes mormors tid som sömmerska.

"Remmen har brustit, men i övrigt fungerar den gamla symaskinen", säger Marja Tamminen.

På sängen ligger ett virkat överkast och på väggarna hänger gammaldags speglar. Hunden Iines matskålar utgörs av gamla burkar som rimmar med atmosfären i den före detta butiken.

Marja Tamminen flyttade till Baggböle av tre orsaker: Hon har en stuga i Baggböle koloniträdgård, hon har släktingar i området och därtill lämpar sig terrängen utmärkt för joggning och annan motion. Hon älskar sitt hem och dess stämning. Ibland stannar förbipasserande upp för att beundra det gamla huset, vilket inte alls bekommer henne. På husbolagets idylliska gård står ett radhus och ett litet lusthus. Bakom dem finns invånarnas odlingslotter.

"Jag älskar utsikten från mitt köksfönster", avrundar Marja Tamminen och dricker upp sitt kaffe.

Husparets karaktär och särprägel tilltalade också Marja Tamminens grannar som flyttade in för drygt tio år sedan. I det personliga trähuset från år 1916 verkade Elantos speceriaffär. Innan Maija Nikkonen-Hilli och hennes familj flyttade in i huset år 2004 inrymde det en fastighetsförmedling.

Maija Nikkonen-Hillis, hennes man Harry Hillis och parets två barns hem i två våningar har en yta på 110 kvadratmeter. På hemmets övre plan finns köket, vardagsrummet och föräldrarnas sovrum och på nedre plan härskar de tonåriga barnen. I husets tredje våning bor en annan familj.

"Det enda som skvallrar om att huset är en gammal affär är de stora fönstren som gör vårt hem ljust och fräscht. Ibland måste vi använda persienner", säger Maija Nikkonen-Hilli som arbetar som projektchef i reklambranschen.

Det gamla trähusets mörka golv  rimmar utmärkt med den anrika atmo­sfären. Familjens vardagsrum är rymligt och ljust.

Något utöver det vanliga

Paret Nikkonen-Hilli ville ha ett "annorlunda" hem.

"Huset var definitivt ingen vanlig familjebostad och det tarvade en hel del förändringar för att motsvara våra behov. Det första året bodde vi i husets gamla kök", säger Maija Nikkonen-Hilli.

Hon berättar att byggnaden är skyddad av Museiverket men att paret fick fria händer att modifiera bostaden. Paret har bland annat skapat rum för barnen genom att bygga mellanväggar. När det är varmt och skönt dricker Maija Nikkonen-Hilli ofta sitt morgonkaffe utanför det vackra huset.

Kaffe hör ihop med det gamla huset. När det begav sig malde affären själv sitt kaffe vilket fyllde lokalen av en underbar kaffedoft. Under krigen och den efterföljande ransoneringstiden ersattes kaffet av så kallat surrogat.